Mina bilder uppstår i ett slags mellanrum mellan intellektuell tanke och okontrollerad instinkt. Vid olika stadier i arbetsprocessen är jag både fullständigt spontan och maximalt beräknande. Likt en koan innehåller bilder som intresserar mig en paradox. De går inte att läsa med enbart intellektet utan kräver mer. Ande och kropp, tanke och instinkt, himmel och jord.

I hög grad är mina bilder inre bilder. De berättar inte om vardagliga händelser, tillfälliga känslor eller upplevelser ur verkligheten. Inte heller vill de utforska, synliggöra eller verifiera olika sociologiska tankemodeller, psykologiska teoribildningar eller befatta sig med någon form av verklighetsanalys.

Mina bilder är inre bilder, de kommer från en nivå, som ligger bortom tid och rum, bortom det personliga jaget, där det fullständiga lugnet och det totala kaos samexisterar. De liknar tillstånd från skikt i det arketypiska landskapet, som finns djupt inne i varje människa.

Mitt måleri har inget syfte eller budskap, min pensel dansar fritt. Likt pilen hos den zenbuddistiske bågskytten hittar den efter många års övande på egen hand.